I samband med att jag tidigare har pratat om målstyrning, ska vi samtidigt nämna beslutsprocessen som en avgörande del i ditt chefskap. Att du får ihop kartan med din kompass och vet på så sätt hur du och ni ska orientera er fram mot det avsedda målet, genom många gånger obanad terräng. Här gäller också för den delen ditt ledarskap, då du har möjlighet här att blanda in dina medskapare på ett sådant sätt att det främjar såväl gruppdynamiken som ditt ledarskap.
Det jag är ute efter är den oerhört viktiga punkten delaktighet. Det finns en rad olika metoder för att skapa delaktighet i processen inför beslutsfattandet, som genom delaktighet skapar en större förståelse och insikt i Vad som ska uppnås. En metod jag starkt rekommenderar är metoden PUT- Planering Under Tidspress, från Försvarshögskolan. Jag kommer inte att gå igenom den här, men nämner de tre huvudområdena för dig att ta med dig här och nu vidare.
- Vad är det som ska uppnås- skapandet av en målbild som alla kan se och förstå
- Hur bör detta uppnås- det viktigaste medskapar steget, att ”alla” får vara delaktiga och ge sitt eget förslag på lösning
- Hur ska detta uppnås- vilket av alternativen blir det till slut som chefen väljer och samtliga som deltagit har fått insikt i detta beslut
Efter att det viktigaste steget i processen för att skapa delaktighet- att alla får komma med sitt förslag på lösning, så är det till slut chefen som fattar beslutet. Här gäller det att inte falla i konsensusfällan att om inte alla är med så blir det inget beslut. Vissa beslut står inte alla bakom, men så är det också många gånger att alla inte kan vara nöjda heller. Jag brukar i dessa lägen förorda ett modus liknande speak now or be silent for ever- att om invändningar ska göras så görs de nu. Efter att beslutet är taget så är det till att förhålla sig till detta.
Krasst sett så kan det också bli så att individer inte kan stå bakom detta och då blir det helt enkelt en fråga om individen ska vara kvar på denna resan med de övriga i organisationen. Nu målar jag fan på väggen och kör med domedagsscenarion, så bli inte avskräckt- men ha detta väl medvetet med dig. Och det finns andra öppningar såsom kompromisser- men blanda inte ihop kompromiss med konsensus. Det ena förespeglar flexibilitet och det andra flaxibilitet.
Flaxibilitet är rena rama rappakaljan för en verksamhet -det ändras mål, det omorganiseras, man anställer, man skär ner, man går i cirklar och slutligen tappar bort sig helt och hållet. Samtidigt ska du ha med dig att första steget mot kaos är flexibilitet- och därför är uppföljning och ständiga förbättringar A och O för att inte börja gå i cirklar. För när det gäller målen finns inga kompromisser.
Skulle något annat inträffa – gäller istället nya prioriteringar och omprioriteringar. Behöver omtag göras gällande målsättningar behöver planeringarna för detta revideras och översyn av operativ, taktisk samt ibland även strategiska nivåer även belysas.
Så var oerhört försiktig gällande att kasta om ibland mål. Delmålen kan som jag tidigare skrev prioriteras upp eller ner beroende på situation. Men er slutdestination får inte förändras för den resa ni vidtagit- men den kan ta lite längre tid eller gå via andra destinationer.